Quantcast
Channel: Nya Åland
Viewing all 19573 articles
Browse latest View live

Webb-tv: FC Lahti-IFK 0-0 (höjdpunkter)

$
0
0

Rött kort

IFK Mariehamn tog sig under måndagskvällen an tabellsjuan FC Lahti på bortaplan. Tabellfyran IFK ville hitta vinnarkänslan igen efter att ha förlorat hemma mot KuPS (2–3) före midsommarhelgen – lagets andra raka förlust på WHA – och man gjorde det med positiva minnen från sin senaste Lahtisresa. Det var där som IFK tog säsongens första seger i april, och även två månader senare visade sig Grönvitt trivas i Päijänne-Tavastland, åtminstone inledningsvis. Gästerna från Åland hade initiativet den första kvarten och såg sin hetaste chans just när lagets främsta period gick mot sitt slut. Anthony Dafaas inspel från snäv vinkel möttes av Brian Span som dock sköt högt över Henrik Moisanders mål. Lahtis åt sig in i matchen halvvägs in i första halvlek och vann tillbaka initativet. Och det var också hemmalaget som hade de vassaste chanserna före paus. Dels när Otso Virtanen avvärdje ett Matheus Alves-friläge redan i den tredje minuten. Dels när ex-IFK:aren Pekka Lagerblom rann igenom gästernas försvar och drog bollen i ribban efter 25 minuters spel. Men första halvlek slutade mållös. Och det skulle den andra göra också. Detta trots att IFK tvingades spela med tio man efter att Amos Ekhalie dragit på sig sin andra varning efter en knapp timmes spel. Trots det numerära överläget lyckades inte Lahtis skapa särskilt många högkaratiga chanser, det numerära överläget till trots. Närmast kom lagkaptenen Mikko Hauhia med ett lurigt distansskott som Virtanen styrde till hörna, och Jussi Länsitalo hotade med ett volleyskott i slutskedet. Men IFK stod upp och red ut stormen, mycket tack vare ett ramstarkt försvar och en strålande målvakt i Otso Virtanen – och på stopptid fick också laget chansen att ta alla poäng med sig hem när Brian Spans skott gav en retur som Diego Assis sånär kunde stöta in i mål. –Jag är glad att vi kunde ta en poäng trots att vi spelade med en man mindre under så lång tid. Hela laget och särskilt backlinjen gjorde ett fantastiskt jobb. De kämpade hårt, säger Otso Virtanen. –Det här visar vilken karaktär som finns i det här laget. (om)  

Bokföringssvindeln i tingsrätten i morgon

$
0
0

2072161

Den kvinnliga bokförare som förskingrade drygt 800 000 euro av sina kunder är dömd. Men ersättningsfrågan lever vidare. I morgon samlas några av de som 2009-2012 drabbades i den så kallade bokföringssvindeln i en handläggning i tingsrätten. De är tre företag som vill försöka få ut pengar via det öppna bolag som bokföraren var delägare i då brotten begicks. Den dömda bokföraren spelade bort alla pengar hon svindlade och kan inte betala offren. Lyckas företagen få ut pengar via bolaget skulle en annan, oskyldig, person som arbetade som den dömda kvinnans partner drabbas ekonomiskt. – Ser man till lagen helt formellt är de som ingår i ett öppet bolag solidariskt ansvariga för ekonomin. Men jag anser att det inte kan gälla i det här fallet, avsikten med bolaget var ju inte att syssla med kriminell verksamhet, säger advokat Lena Laitinen. Laitinen företräder partnern i rätten. – Det är andra gången vi samlas till en handläggning. Det här är en fråga som kan ta lång tid att lösa.

”Smart Park var ju för barn”

$
0
0

2071960

Precis invid Bomarsunds fästning i Sund hittar vi dagens turister Mickael Chaveroche och Kira Ström. Mickael kommer från Tahiti, men bor nu i Helsingfors med Kira som han träffade under sin studietid där.

Hur har ni hittat hit?

– Jag har hört mycket om Åland och tyckte att det lät fint, och sedan ville jag göra något coolt på midsommar så då bestämde vi oss för att åka hit, säger Mickael. Han och Kira listar tillsammans upp allt de gjort under besöket. De har hunnit med mycket och berättar bland annat om Pommern, post- och tullhuset i Eckerö och Kastelholms slott. – Jag ville jättegärna se Smart Park också, men den var ju tydligen för barn. Vi älskar det här stället, men det var lite synd med vädret. Och sedan såg vi stångresningen i Kastelholm också och min mamma var jätteimponerad över midnattssolen. Vad kan man hitta på som turist på Tahiti? – En massa. Man borde åka ut till de 200 mindre öarna i skärgården och Bora Bora är värt ett besök. Man kan surfa och dyka och vandra i bergen. Om man campar där uppe har man nästan en 360 graders utsikt. Man kan även dricka kokosmjölk och smaka rå tonfisk. Man borde vara där minst tre veckor om man vill hinna se allt, säger Mickael.

Och i Helsingfors då?

– Den vita kyrkan och Vinterträdgården är trevliga, säger Mickael – Vilka klichéer, säger Kira som tycker att det är svårt att komma på saker att se på hemmaplan.

Men klichéer har vi inget emot!

– Caféet på Skifferholmen brukar vara jättepoppis på somrarna, säger hon. – Och så kan man cykla i Brändö, säger Mickael.  

Elva vill bli radiochef

$
0
0

Nio personer hade vid 16-tiden i går sökt tjänsten som redaktionschef på Ålands radio efter Astrid Olhagen, efter det kom det in ytterligare två ansökningar.

De sökande kommer från Åland, Finland och utlandet, namnen är inte offentliga.

Gränsbevakningen fick tips om ubåt

$
0
0

2072310

I helgen fick Nya Åland uppgifter om att en person sett en möjlig ubåt utanför Hammarudda på sydvästra Åland för drygt två veckor sedan. Händelsen har också förevigats med ett kornigt mobilkamerafoto. På gränsbevakningen i Åbo kan biträdande kommendör för bevakningssektionen Tomi Kivenjuuri både bekräfta händelsen och dementera uppgifterna om en ubåtsiakttagelse. – Det stämmer att vi har fått information om en iakttagelse och vi har letat efter ett objekt på området. Men efter att ha utrett ärendet genom att titta på radarbilder och intervjuat personer drog vi slutsatsen att det var en fiskebåt. Enligt Kivenjuuri har antagligen de fiskespön som stod upp från båten gjort att båten dragit uppmärksamhet till sig.

Gjort intervjuer

Slutsatsen att objektet var en fiskebåt drog Gränsbevakningen efter att på radarbilder ha sett att en fiskebåt lämnade platsen ungefär samtidigt som iakttagelsen gjordes. Gränsbevakningen utredde händelsen grundligt eftersom ögonvittnet var en person som känner till området väl. – Vi har varit på plats och gjort intervjuer och också fått en bild med låg bildkvalitet av händelsen.

Inte ovanligt

Nya Åland har också tagit del av bilden. Vad som egentligen syns på bilden är omöjligt att säga eftersom objektet bara är en grå prick strax under horisonten. Att Gränsbevakningen får information om ubåtsiakttagelser är inte ovanligt. – Det händer med jämna mellanrum. Folk kontaktar oss då de ser objekt på havet som har en ovanlig form. Ibland misstas också de stora kryssningsfärjorna som går mellan Finland och Sverige för att vara ubåtar. – Det finns ett speciellt skär i Helsingfors som färjorna rundar. Om det är dålig sikt och det är någon som inte har sett skäret tidigare kan de ringa in och säga att de ser en ubåt då de sett färjornas skorstenar. Nya Åland har också varit i kontakt med ögonvittnet som inte vill kommentera händelsen.

Jomala utreder skolutbyggnad

$
0
0

Är det möjligt att bygga ut skolorna i Jomala? Den frågan skall en arbetsgrupp grunna på under resten av året.

Jomala har låtit utreda skolsituationen och utrymmesbehovet och kommunfullmäktige vill nu i första hand se om man kan bygga till i de befintliga skolorna.

Arbetsgruppen består av politikerna Kaj Backas (Lib), Mariann Stenroos (MSÅ), Annika Hambrudd (C), Charlotta Solax (Soc), Glenn Koskinen (ÅF) och berörda tjänstemän från kommunen.

Hambrudd är ordförande. (tt-s)

Brorapport blir offentlig

$
0
0

2071888

Rapporten om Vårdöbon offentliggörs på torsdag. På kvällen hålls möte med kommunen. – På torsdag blir rapporten om Vårdöbron offentlig. Vi håller en presskonferens på dagen och på kvällen åker Ian Bergström och jag på kommunens begäran till Vårdö, säger infrastrukturminister Veronica Thörnroos (C). Om landskapsregeringen hinner fatta sitt beslut i frågan före det var ännu i går oklart. – Jag hoppas det, men det är inte säkert. Nya Åland kunde i maj berätta preliminära uppgifter från rapporten att samtliga fyra betongpelare är skadade. Det innebär mer omfattande renoveringsarbeten än man ursprungligen räknat med och den stora frågan nu är därför om man skall bygga en helt ny bro eller inte.

Med mästerskap i blick

$
0
0

2046286

SIMNING. Framtidsmålen varierar. Men här och nu har Jonas Fellman och Jenny Ek sina blickar riktade mot samma mål: Öspelsdebuten på Jersey. – Rent resultatmässigt kommer det att bli väldigt tufft. Vi får se till att inte bli sist i alla fall. Jonas Fellman och Jenny Ek har just gått ut högstadiet – men står redan nu vid tröskeln till sina idrottsliga drömmars mål: Öspelen. Båda två har kvalat in till Jerseyspelen som också markerar duons debut i Öspelssammanhang. Nyan sammanförde ”lantisen” och SIF:aren Jenny Ek med ”stadsfrassen” och IFK:aren Fellman i Mariebad för att ta pulsen på duon inför sommarens höjdpunkt. – Jag har sett fram emot Öspelen ända sen jag började känna till vad det var. Det är en dröm som blir sann i sommar. När det var på Åland 2009 var jag prisutdelare på Bredmo efter en skyttetävling, och nu är det jag som får representera Åland, säger Jonas Fellman. Jenny Ek har även hon blickat fram emot mästerskapet i åratal. – Jag har tänkt på Öspelen sen Erica Granesäter och Martin Hougberg började att simma med oss i Sund säsongen 2010-11. Då fattade jag vad det var. Martin var en riktigt duktig ryggsimmare som just hade slutat efter Isle of Wight 2011, och Erica har ju varit nära medalj flera gånger på Öspelen.

Sprinters

Såväl Jonas Fellman som Jenny Ek föredrar de korta sprintdistanserna: 50 och 100 meter, både rygg och frisim. Fellman hör till de fem, sex bästa i sin åldersgrupp (15-16) i Finland på några av distanserna, och Ek ser en finalchans på Öspelen på 50 frisim. – Om jag har tur så kanske. Åtminstone om man kollar på vilka tider som det krävdes på Bermuda. Sen hoppas jag simma under 30 sekunder på 50 rygg och att jag kan sätta personbästa på båda sträckorna, säger Jenny Ek. – Motståndet på Öspelen kan bli väldigt tufft. Målet får vara att inte komma sist i alla fall. Sen ser jag det också som en bra erfarenhet att få vara med, säger Jonas Fellman. För både Fellman och Ek är simningen något av en livsstil.

Sju pass i veckan

Det blir lätt så när man tränar upp till sju pass i veckan och har tävlingssimmat sedan barnsben. – Jag har aldrig tänkt på att jag gör en satsning. Det har varit så roligt och träningen har trappats upp under tiden. Skulle jag fortsätta som jag gör nu kanske jag kan få tävla internationellt i framtiden. EM kan jag kanske ha chans på, jag hoppas det eftersom jag är topp fem nu i min åldersgrupp i Finland, säger Jonas Fellman. Jenny Ek: – Simningen är både en hobby och en livsstil. Har man tränat mycket från ung ålder är det svårt att trappa ner på det. Jag kan inte säga att jag gör någon särskild satsning för att bli bäst, det handlar mer om att jag vill förbättra mina tider. Och Öspelen kan man ju vara med på under lång tid så länge man tycker att det är kul och man kvalar in. Tvivelsutan är Jerseyspelen en motivationshöjare. – Vi kör på hårt fram till några veckor före tävlingen då vi lättar lite på träningen, säger Jonas Fellman. – Det hjälper till att tänka på att man ska vara fit for fight till Jersey. Då är det lika bra att träna ner sig nu, säger Jenny Ek och skrattar.    

Karlström tar adjö av politiken

$
0
0

2072354

I Radio Vegas sommarprat avslöjade näringsminister Fredrik Karlström att han inte tänker ställa upp i höstens val och lämnar politiken. På sin blogg skriver han att han aldrig förknippat sig som heltidspolitiker och om han skulle fortsätta skulle det bli en permanent sanning. Han hoppas även att han, genom att gå åt sidan, ger rum för nya kandidater. – Jag väljer alltså att aktivt arbeta för att förnya lagtinget genom att inte uppta en plats utan släppa fram fler unga krafter. Repris av sommarpratet sänds ikväll 18:05 i Radio Vega 93,1MHz. (hh)

Största prisminskningen någonsin på Åland

$
0
0

Nedgången i priser på Åland är i maj i år jämfört med maj 2014 den största man någonsin har uppmätt, visar Åsubs mätning för konsumentpriser för maj.

Orsaken till förändringen vet man inte.

Framför allt är det inom hotell- och restaurangbranschen som priserna har gått ner. Jämfört i med maj förra året har de åländska priserna sjunkit med 0,9 procent. Priserna brukar vanligtvis stiga i maj och varför det skiljer sig i år vet man på Åsub inte.

– Det brukar inte se ut såhär, säger Katarina Fellman, direktör på Åsub.

Prismätningarna görs en gång i månaden och då jämförs nivån dels med nivån månaden innan och dels med nivån samma månad året innan. Prisnedgången är på årsbasis den högsta som har mätts sedan man började utföra dessa mätningar i mitten av 1980-talet.

– Det är verkligen ovanligt, kan man konstatera, säger Katarina Fellman

De finländska priserna är på årsbasis i genomsnitt oförändrade. (ff)

Eckeröbo lurade kvinnor på nätet

$
0
0

2072132

Två kvinnor i riket köpte resepresentkort som en ålänning bjöd ut på internet. Men de fick dem aldrig. En man i 30-årsåldern i Eckerö bjöd i juni 2013 ut fyra resepresentkort på den finländska sajten huuto.net. En kvinna i Uleåborg köpte dem för sammanlagt 75 euro. Då säljaren ville ha betalt före leveransen lade hon snällt in pengarna på hans konto. Men några presentkort så hon aldrig röken av och säljaren gick inte längre att nå per e-post eller per telefon. Två dagar senare annonserade mannen ut resepresentkort till ett värde av 250-300 euro på sajten tori.fi. En kvinna från Lahtis nappade och fick honom att pruta på summan till 150. Mannen frågade om kvinnan ville hämta korten från Eckerö eller om han skulle posta dem. Då hon undrade om han kunde skicka dem med postförskott hade han sagt att man inte kan göra det från Åland. Fortsättningen är identisk med den i det första fallet. Kvinnan betalade men fick inte heller hon några presentkort. 30-åringen polisanmäldes och nu har fallet avgjorts i Ålands tingsrätt. Mannen döms till 25 dagsböter på sammanlagt 150 euro för lindrigt bedrägeri. Han skall också betala tillbaka pengarna till de två lurade kvinnorna.

Ostens nya långfilm spelas in på Åland

$
0
0

2072021

Suzanne Ostens nya film ”Flickan, mamman och demonerna” får 50 000 euro i bidrag av landskapsregeringen. Filmen ska delvis spelas in på Åland i mitten av augusti. Landskapsregeringen har beviljat Suzanne Ostens nya långfilm 50 000 euro, eller dryga tre procent av kostnaderna för totalproduktionen. Filmen ska delvis spelas in på Åland. – Filmteamet kommer till Åland i mitten av augusti och stannar en vecka. Under fyra dagar ska scenerna från Åland spelas in, säger byråchef Jan-Ole Lönnblad. Bakom beslutet finns landskapsregeringens filmgrupp, som fann temat intressant. – Dessutom råkade vi ha lediga pengar som vi varit tvungna att kräva tillbaka av en annan produktion, säger Lönnblad. Landskapsregeringen ställer två motkrav på filmteamet: dels ska en presskonferens hållas under filmdagarna, dels ska filmteamet efter premiären arrangerar specialvisningar och ett seminarium kring filmens tema för skolor på Åland. – Filmens tema, om barn som far illa, är angeläget, säger Lönnblad. Villkoren är inga problem försäkrar filmens producent Agneta Bergenstråle. – Vi tycker det är toppen och har själva föreslagit att vi ska göra något på filmens tema. Vi får se om vi hinner under perioden då vi filmar, eller om det blir i samband med premiären. Läs mer i papperstidningen eller E-Nyan!

Kyrkoherde i pension

$
0
0

Nu förbereds Mariehamns församlings nuvarande kyrkoherde Jan-Erik Karlströms pensionering, som aviserats till den 1 januari 2017.

En grupp förtroendevalda och en personalrepresentant har utsetts till rekryteringsgrupp för att i tid finna en ny kyrkoherde.

Samtidigt har kyrkorådet i ett utlåtande till domkapitlet föreslagit att pastor Maria Piltz blir församlingspastor på en anställning som gäller tills vidare. (ka-f)

WHA får heta WHA –även i fortsättningen

$
0
0

IFK Mariehamn-SJK 0-3 (höjdpunkter, 1:a halvlek)

ALLMÄNT. År 2005 slöt Mariehamns stad och Wiklöf Holding Ab ett tioårigt avtal för finansiering av den nya läktaren på Idrottsparken.Avtalet, som går ut den 30 juni, innebar att staden erhöll 370 000 euro samt att Wiklöf Holding Ab fick rätten till arenanamnet. Dessutom fastslogs att bolaget hade rätten att förlänga avtalet i högst fem år under förutsättning att parterna kom överens om en ny prissättning. Det nya förslaget gör gällande att staden erhåller 10 000 euro per år under en femårsperiod för att arenan även i fortsättningsvis ska heta Wiklöf Holding Arena. Beslut om samarbetsavtalets förlängning tas på Bildningsnämndens möte på onsdag. (om)

Föglöbarn får aktier och rea på dagis

$
0
0

2071999

Föglö storsatsar på barnen. Kommunen vill locka till sig fler barnfamiljer. Det erbjuds allt från aktier till nyfödda till rabatt på dagisavgifter och höjt hemvårdsstöd. En av kommunens största utmaningar är att försöka locka unga familjer, befintliga eller blivande barnfamiljer att bosätta sig på Föglö. Kommunstyrelsen, genom kommundirektör Niklas Eriksson, skriver i Föglöbladet om alla förmåner som riktas till just barnfamiljer. Daghemmet är i dagsläget bara halvbelagt och skolan kan ta emot många fler barn. För att stimulera till nyinflyttning har kommunen ett ”Familje-/dagvårdspaket” bestående av fem delar. Bland andra: Uppvaktning av nyfödda barn med aktier, valbart i två åländska bolag. Lekparksverksamhet vid daghemmet för barn som inte är inskrivna i barndagvården, som en möjlighet för den som är hemma med barn att få träffa andra barn och föräldrar samt bekanta sig med dagvårdspersonalen. Rabatterade dagvårdsavgifter som gör att Föglö troligen har de lägsta avgifterna på Åland och i hela landet. Dagvårdsmånadsavgiften räknas ut på sedvanligt sätt enligt fastställda taxa varefter 50 procent dras av på avgiften, dock så att minst detta gäller; heltid 90 euro, deltid 72 euro, halvtid 63 euro. Läs mer i papperstidningen eller E-Nyan!

”Jag är inte min sjukdom. Jag är Jannik”

$
0
0

2071922

Från bottenlös tomhet till odödlighet. För Jannik Svenssson har bipoläriteten varit både en förbannelse och en gåva. Den har format honom, men definierar honom inte. – Jag har från början alltid varit annorlunda. Lärarna sa alltid att det var något fel på mig, säger Jannik Svensson som under barndomen blev skickad på otaliga ADHD utredningar innan han vid femton-års ålder blev medicinerad för bipolär sjukdom, tidigare känt som manodepressiv sjukdom. – Jag använde det som en undanflykt samtidigt som jag inte helt ville acceptera det. Han påbörjade medicinering. Men panikångestattackerna, som inträdde första gången när han var åtta år och åkte Ålandsfärjan, ville inte ge med sig. De blev en del av hans vardag. – Ångesten har varit min bästa kompis och värsta fiende under hela min barndom. Till slut fick han nog av den malande oron i kroppen och sökte som 18-åring hjälp hos en vuxenpsykiatriker. Han påbörjade en medicinering med litium, den vanligaste medicinen för behandling av bipolär sjukdom. – Det är en hemsk medicin med en massa biverkningar. Det känns som att den bryter ner kroppen. Livet hade just börjat och framtiden väntade. Jannik började Yrkesskolan, men sjönk snabbt ner i en depression och hoppade av. Han började handels. Och hoppade av. En skolvardag rymdes inte in i den berg- och dalbanan som var Janniks liv. – Varje gång jag gick upp i hypomani hade jag alltid projekt på gång och kände mig odödlig. Fick saker att hända. Men inne i depressionerna drar jag mig undan från allt. Det känns som att människor hatar mig och jag känner mig föraktad. Han kallar depressionerna för ”den bottenlösa tomheten”. – Där känner jag mig värdelös, det är inget som kan mig upp ur tomheten, förutom vårsolen, säger Jannik vars känslomässiga kurvor till stor del styrs av årstiderna. Våren 2014 tappade han kontrollen. – Jag snurrade upp i fullskalig mani. Jag missbrukade ångestdämpande tabletter och var vaken flera dygn i taget och försökte rädda världen. Jag gick runt med en känsla av att ha elektricitet i musklerna. Det skapar så mycket ångest att varje partikel i kroppen skriker efter att dö. Jag tappade omdömet, försvann helt. Förra sommaren tog det stopp. – Jag blev inlagd på psykiatriska. Där han varit från juli till i vår. Sammanlagt tio månader, i vad han beskriver som en helt egen värld. – Folk visste inte vart jag tog vägen, jag hade inte kontakt med någon. Men det han hade var tid. – Tid att reda upp allt som borde ha retts upp tidigare. Mycket med hjälp av det professionella stödet på plats. – Den är ovärderlig vården vi har på Åland. Personalen på psyk har varit min familj och mina vänner när jag stängde ut alla andra. Tillsammans med läkarna och den fantastiska personalen lyckades vi få fram en medicinering som fungerar. Och hjälpen kom när den behövdes som mest. – Jag hade tappat tron på livet. När jag fann mig själv inne på psyk så såg jag mig i spegeln och tänkte ”jag är fan psykiskt sjuk, kommer någon tycka om mig?”. Men på vägen har jag träffat så många människor som fungerar i samhället, som presterar. Där sjukdomen bara är en liten del av vardagen. Det gav Jannik kraft att själv komma tillbaka. Och mottagandet var överväldigande. – Jag återaktiverade min Facebook som jag haft nere i ett år och skrev ett inlägg om att jag var tillbaka. Det jag möttes av var bara kärlek och stöd. De var glada över att se mig. Det motbevisade allt jag känt i sjukdomen. Det kan jag ta med mig in i nästa depression. För en sådan kommer antagligen att komma, men nu har Jannik verktygen för att hantera dem. – Förhoppningsvis kommer de nya medicinerna hålla mig på en sån nivå att jag klarar av att tackla säsongerna. Jag kommer aldrig att leva ett normalt liv utan ansträngning, men om jag klarar av att leva med den här sjukdomen kan jag leva ett normalt liv. Och det normala livet för bland annat med sig politikerdrömmar. – Jag vill ge något tillbaka till samhället. Jag hoppas att jag kan stöda andra såsom jag fått stöd. Om jag kan hjälpa en person genom att prata öppet om min sjukdom vill jag göra det. Jag vill driva på frågor om sociala problem, om skolsystemen och om hur det är att vara ung i samhället, säger Jannik som debuterar i lagtingsvalet i höst för liberalerna. I dag känner han tacksamhet. För att han var relativt ung när sjukdomen debuterade och hade tid att reparera skadorna. För psykvården på Åland. För familj och vänner som välkomnade honom tillbaka kärleksfullt och accepterande. Men också tacksamhet för att få vara bipolär. – Mitt liv, alla val jag gjort, alla framgångar jag haft. Mitt liv är kantat av den positiva energi jag får när jag är i mina uppåtperioder. Det har format mig och jag skulle inte vilja vara någon annan. Jag är född på det här viset och jag måste kämpa lite extra. Det är som att födas med ett ben, man får helt enkelt lära sig att gå ändå. – Men jag är inte min sjukdom. Jag är Jannik.

Nyheterna 23 juni

$
0
0

Nyheterna 23 juni

Här kan du se den senaste nyhetssändningen från Åland24. Vi berättar bland annat att ett antirasistiskt nätverk nu bildats på Åland, att näringsminister Fredrik Karlström inte ställer upp i höstens lagtingsval och så har vi varit på hundskola.

Varning för jättebjörnlokan

$
0
0

2070434

Vid återvinningsstationen i Föglö Björsboda finns ett stort bestånd av sibirisk jättebjörnloka. Den kan ge svåra brännskador. Borde inte den tas bort, undrar en läsare. – Ja, det är att rekommendera, svarar Nya Ålands naturskribent Ralf Carlsson. Detta eftersom denna art dessutom räknas som en så kallad aggressiv invasionsart. Brännskador uppstår under inverkan av solljus om man råkar få växtens saft på huden och liknande skador kan man också få av vår egen inhemska björnloka. Så inte bara på ställen där folk rör sig bör man ta bort jättebjörnlokan så den inte orsakar skador och annars sprider sig. (ka-f)

Brandskum är inget åländskt miljöproblem

$
0
0

2072626

Dricksvatten på en del orter i Sverige innehåller hälsovådliga kemikalier från brandskum. Vi behöver inte oroa oss. I Sverige har man under de senaste åren konstaterat att ett av de många skum som brandmyndigheterna och försvaret använder sig av har förorsakat allvarliga miljöproblem. På platser där man haft stora brandsläckningsövningar har cancerframkallande fluorkemikalier i skummet tagit sig ner i grundvattnet och gjort det otjänligt. Samtidigt har man nyligen upptäckt att det farliga skummet till och med blivit allt vanligare vid husbränder. SVT:s Aktuellt uppmärksammade problemet i söndags och det väckte frågan hur det egentligen är ställt på Åland. Det visar sig att man i ett tidigt skede reagerade på rapporterna från Sverige. – Genast problemet blev känt i Sverige började jag utreda situationen på Åland, säger Magnus Eriksson, som är den på ÅMHM som ansvarar för dricksvattnet i landskapet. – Några rester från brandskum har aldrig påträffats. Det är klart att jag inte kan svära mig fri, det kan finnas gamla synder som vi inte har upptäckt. Men min uppfattning är att det här inte är något problem på Åland. Läs mer i papperstidningen eller E-Nyan! <"Byline e-post">

Hemlighetsfullt om nytt tonnage

$
0
0

Något är på gång inom landskapets rederienhet.

I årets budget finns ett delanslag för en investering i en ny färja och nu på torsdag har landskapsregeringen ett ärende med rubriken ”Nybyggnad av färja”.

Men exakt vad det handlar om vill varken infrastrukturminister Veronica Thörnroos (C) eller enhetens tjänstemän avslöja före torsdagens plenum. (tt-s)

Viewing all 19573 articles
Browse latest View live